Har fotat min mage igen. Är nu i vecka 28 och magen börjar bli stor.
Var idag hos barnmorskan och efter mätning ligger jag precis på normalkurvan. Att jag har stor magen kan bero på många saker. Att det är barn nr 3, att min livmoder lutar framåt och inte minst att alla kroppar hanterar graviditeter olika, att man inte kan rå för hur kroppen ändras (om man inte vräker i sig onyttigheter vilket jag inte gör). Med tjejerna fick jag mage direkt. Första gången trodde barnmorskan att det eventuellt var tvillingar, men ut kom en 3100g tung tjej. Har som sagt alltid fått mage direkt. Vecka 12 har jag inte kunnat knäppa mina byxor.
Att få kommentarer över hur stor du är, oj, du har blivit tjock osv. är inte alltid lätta att slå från sig. De liksom sätter sig fast. Är man gravid och bär på en bebis blir man stor om magen, det liksom hör till… När man blir gravid är det tydligen fritt fram att kommentera både utseende, vikt och annat.
Försöker slå bort alla kommentarer och njuta av att jag faktiskt bär på en liten skatt. Att jag fått mycket vätska och förhoppningsvis går ner allt igen efter. Det viktiga är att jag och bebisen mår bra.
De kommentarer om att man faktiskt är fin, har en fin mage, de värmer så mycket mer! Själv tycker jag det är så vackert med gravida kvinnor.
Jag ser det som en gåva att jag faktiskt ska bli mamma igen, något jag drömt om i flera år. Den glädjen ska jag bära med mig ända in i slutet tills bebisen kommer ut.
Är ni nyfikna på kön?
Tänkte jag skulle dela det med er snart. Behöver lite hjälp med namnförslag.
Glöm inte att gilla inlägget på hjärtat nedan.
Kram Maria
Åh jag känner verkligen igen det du skriver, jag väntar mitt första barn och hade aldrig kunnat gissa mig till att det skulle vara så mycket tyckande/frågande etc från omgivningen. Jag har också fått mage fort fast jag föredrar det, då ser liksom folk att man är gravid istället för att spekulera. Men alla dessa frågor om hur man mår, vad man äter, om man har några cravings, om man ska ta reda på kön eller inte, vilken vagn man ska ha, man har åsikter om nytt vs beg o det ena med det andra. Det finns också den där typen som bara menar väl och vill upplysa och förbereda en på att förlossningen är minsann inte det värsta det är amningen, mjölkstockning, sömnlösa nätter, dålig ekonomi ja ekonomi ja…det är också fritt fram att fråga om SGI-n, hur många dagar man ska ta, hur länge man ska vara hemma o det fortsätter….. Jag hade verkligen noll förberedd på denna storm av frågor o åsikter om ditt o datt och det fascinerar mig väldigt att det kan vara så intressant.
Ja, mycket tyckande…